Sunday, May 3, 2009

Oops, tiden bara rinner iväg. Ser att jag inte har skrivit ETT enda litet inlägg på över en vecka. Så det kanske inte har hänt något då? Eller man har haft andra saker att göra än att sitta framför denna skärm. Både och faktiskt.
Skulle ha skrivit lite mer om mina inlagda alster som finns i den högra kolumnen om du skrollar ner, det kommer idag, LOVAR.
Det som tagit väldigt mycket energi av mig denna vecka är två överansträngda anklar. Det är inte min fot i fotot, den är lånad från photobucket.com.

Köpte ett par nya joggingskor som inte hade tillräckligt med "studsmotstånd" i innersulan. Så när jag började med mina hopp och jogging så gick det åt pipers. Efter drygt två veckor på gymmet hade jag så ont att nu kan jag knappt gå. Tur att jag kan köra min buss i alla fall. Imorgon, måndag bär det iväg till Dr Tham. Vet att jag får bannor av henne, dels för att jag inte har varit där på min årliga kontroll av hälsan och sedan att jag skulle ha tänkt mig för gällande skorna. Men men, det är sådant man får ta. Hoppas bara hon ger mig något som häver inflammationen. Dr Tham är nämligen inte så pigg på att skriva ut medicin överhuvudtaget om hon anser att man är frisk för övrigt.
Det positiva den här veckan, finns flera positiva saker, men den mest positiva var väl att jag fick min skatteåterbäring! Ytterligare en slant till reskassan.

Idag söndag blir det att försöka sitta still så mycket som möjligt, vilket jag har mycket svårt att göra. Har tänkt mig att fixa några presenter till släkten och då krävs det att jag sitter på ett ställe och inte springer runt. Men nog skulle det behövas dammsugas och dammas av............. Får se hur fötterna är senare i eftermiddag......

2 comments:

Gunsan said...

Jepp, om man inte tar sig ivag for en grej - da far man mer, som ser till att man maste ga.....

Och du alskar mig forstar jag :)

Sorry - kunde bara inte halla den dar inne.....

Just nu said...

Oh ja Gunsan, I LOVE YOU! Du är mitt samvete :(). Men ibland är man som strutsen du vet, sticker huvudet i sanden och "tror" att det försvinner om man inte ser, hör eller känner.