TIME

Tid, time, tid, time i oändlighet .......

Det var ett tag sedan jag skrev någon rad här. Tiden går och jag och alla andra med den.

Har haft så mycket omkring mig så jag har helt enkelt inte orkat skriva något. Tanken har funnits, men inte orken. Har heller inte besvarat en massa e-mail som jag fått.

Innan jag fortsätter så vill jag gratta min syster Ann som fyllde i måndags. Jag ringde till hennes jobb i alla fall, så grattis än en gång kära syster!

Just nu skulle jag, borde jag, göra bokföringen för vårt lilla företag, men det tar emot. Momsen ska in nästa vecka och jag har inte gjort ett enda dugg. Ligger efter tre hela månader. Imorgon, kanske.

Vad är det då som gör att jag inte har den riktiga orken? Den frågan har jag ställt mig flera veckor nu. Har kommit fram till att inget tycks komma till skott. Jag vill så mycket men det finns ingen ork, hjälp.

Mina tankar går till min pappa som är väldigt sjuk i cancer. Rädslan att inte hinna "säga adjö" tär på mig. Är så rädd att jag inte ska hinna hem till Sverige innan det oundvikliga sker. Ringde honom idag, han blev jätte glad och jag med. Han lät bättre idag än sist jag pratade med honom. Kunde då höra hur ont han hade.

Resan till Sverige kommer att, som det ser ut idag, att ske i mars. Vi har en veckas ledigt och sedan kommer påsken strax därpå så jag kommer inte att förlora så mycket. 12 eller 13 dagar måste jag ta ledigt. Om jag nu lyckas få ledigt från jobbet förstås. Om jag får det så blir jag i Sverige nästan fyra veckor, åker tillbaka veckan efter Påsk i så fall.

Har fått mina härliga böcker om smycketillverkning, fått en massa idéer, men ingen ork. Har gjort några tafatta försök, men det har inte känts rätt. Har heller inte börjat läsa Steig Larsson. Däremot så har jag använt mitt två och halvmeters pärlhalsband! Snyggt! Först hade jag ju tänkt att jag skulle stringa om det till flera halsband, armband och örhängen, men det kommer jag inte att göra. Det är snyggt som där är.

För att hålla flåset uppe så går jag min power walk varje dag, inte helgern då, kommer hem alldelens försent för att jag ska känna mig säker på gatan. Just dessa promenader har stärkt min själ. Har upptäckt att jag tycker mer och mer om hösten. Ser hur folk pysslar i sina trädgårdar för förberedelsen för vintern och den kommande våren. Inser också att jag vill också ha ett hus igen, om inte annat just för trädgården. Det är väl inte försent?

Kanske jag skulle göra ett försök med bokföringen nu, åtminstone sortera upp papperen i månadsmapparna. Kanske spana på ett brev till de vi köper Visa/MC-tjänsten av, att vi ska säga upp deras service eftersom det inte är lönsamt för oss. Vi kommer att få "böta" eftersom vi i så fall bryter kontraktet i förtid, men det blir billigare än att ha servicen kvar tiden ut.

Ja, det blir nog så. Tekannan tjuter i köket så jag avslutar.