Gör dig själv lycklig!
Påminn dig själv om vilka framsteg du gjort. Även om det hände för mycket länge sedan. Genom att du kommer ihåg det så stärks självförtroendet.
Lyssna till, titta på och läs positiva saker. Som känt är så blir man ju inte fit av skräp mat och en konstant diet av negativitet bygger inte upp en bra självkänsla och självförtroende.
Se din framtid som en succe story. Framgångsrika människor visualiserar sin framgång.
Ta motgångar med jämnmod. Ta dem som en lärningsprocess - du har nu lärt dig att göra si eller så fungerade inte.
Ta tag i saker och låt dem inte gro!
Läs mer på www.KevinEikenberry.com
4 comments:
Yesss!
Jag har flera fjadrar i min hatt.
Har ar en:
Du kommer val ihag hur fobisk jag var over spindlar? Kunde inte en se en i en tidning utan att kasta tidningen sa lang jag kunde.
Ett par ar innan jag flyttade till Kalifornien sa tog jag mitt storsta steg i min egen lilla fobiterapi - hade borjat med minispindlar som jag satt pa handen och armen och okade succesivt pa storleken - jag gick pa tarantelutstallning i Kupolen!
Trodde jag skulle do forst, rader med spindlar i terrarium och smala gangar emellan.
Och i hornet langst in stod en av Skansenakvariets tjejor med en chilensk tarantel - Imse - som man fick ha i handen, eller bara klappa om man ville.
Med andra ord - ett perfekt mardroms scenario....
Jag tvingade mig till att klappa honom tva ganger! Grejen som fick mig att gora det var att tjejen forklarade att han var sa bracklig sa om hon skulle tappa honom fran den hojden hon holl honom i handen sa skulle ha ga sonder. Sa jag tyckte sa synd om den "lilla" varelsen och fick totalt ny forstaelse dar, bara sadar i en handvandning.
Sen gick jag runt med gashud och ros och ros av lycka!
Nar Anita, som var med mig och holl handen, och jag kom ut darifran ringde jag upp mamma och talade om vad jag gjort och tararna bara rann nerfor kinderna av allt som slappte.
Nu tar jag svarta ankor i glas o bar ut dom, hade en i haret utan den minsta panik! DET var min storsta skrack forr!
Tarantlar tar jag pa en spade, livradd - bara for att jag ska raka tappa den sa jag gor illa den. Jag har lart mig att se det vackra i dom. Det finns i alla varelser, det galler bara att upptacka det........
:)
Ja, jag minns din skräck för spindlar och har följt "din resa" till att hantera dem. Beundrar dig då du skrev i din blogg om svarta änkan i ditt hår. Fick själv en rysning.
Intressant det där med att de går sönder om man tappar dem.
Det är vackra varelser, men ack så missförstådda.
För min del är det att jag lärt mig hantera konflikter bättre. "Flyr" inte längre när det hettar till.
Tar tag i den och låter den obehagliga känslan komma, det är bara en känsla. På så sätt har jag klarat mig vid ett flertal tillfällen och behållit mitt lugn.
Jadu - ar det inte en helt fantastik kansla att overvinna nat sant! Whoooooa...
Post a Comment